Ryggsäckar och minnet av Tommy
Det som skulle handla om generationsbyte av ryggsäckar blev istället en minnesresa över min jobbarkompis och vän Tommy Fridén som tyvärr avled i cancer för ganska precis nio år sedan. Vi träffades på jobbet (åttiotal) när han hade slutat på Gävle Energi och istället började på dataföretaget IBS, där de flesta av oss sysslade med system för el- och energiverk. Tommy gick alltså från kund till kollega.
Efter en tid var det några fiskeintresserade kollegor som planerade en fiskeresa till Bydalen, Jämtland. Av någon anledning blev vi bara fler och fler som hakade på. Men vi som inte var så särskilt intresserade av fiske började istället diskutera vilken mat&dryck vi skulle ta med. Det var nog någonstans där som jag och Tommy fann varandra. Istället för torrfoder satsade vi på grillad oxfilé med potatisgratäng och rött vin. Tommy bar dessutom en hel kasse öl och ett par kilo revbensspjäll som nödproviant. Efter den trippen blev det i fortsättning Tommy och jag som delade tält eller rum.
Fiskeresan till Bydalen utvecklades till ett allmänt koncept, “Herrmiddag i friluftsmiljö” under vecka 32, varje år, och vi var ett gäng som gjorde totalt tio resor på det temat. Alltifrån vandring i Kebnekaise och Jämtlandstriangeln till kortare turer i Hälsingland (kanot/dressin/tandemcykel), Ockelbo-Smörnäs (kanot) med övernattning i tält eller en helg på Åland (cykel) i hyrd stuga. Jag var med och arrangerade samtliga resor förutom Bydalen. Tommy deltog på de allra flesta, inte alla.
Vi båda köpte ryggsäckarna på bilderna, någon gång under första hälften av åttiotalet. På Tempo/Åhlens. 395 kr för båda. Jag sydde extra fickor i min lilla och jag tror att Tommys fru gjorde något liknande åt honom.
Tommy och jag reste också tillsammans i andra sammanhang. Framförallt skidresor med jobbet och privat. Vi delade rum i Sälen, Trysil, Lillehammer, Ischgl, Cervinia, Sölden och inte minst Vail, Colorado som blev vår sista skidresa tillsammans. Den resan var dessutom anledningen till att Tommys dåvarande fru begärde ut skilsmässa efter 17 års äktenskap. Vailresan blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ytterligare en anledningen att det blev sista resan var att jag hade precis träffat Desirée, som också åkte skidor.
Jag vet inte riktigt vad det var som gjorde att vi trivdes så bra ihop. Vi hade egentligen inte alls samma intressen eller personligheter. Men vi hittade ändå varandra. Tommy var den perfekta rumskompisen. Han var extremt pedant och kunde få plats med sina välstrukna kläder på en stol, medan jag bredde ut mig i resten av rummen. Han hade alltid lågskor, ofta lofers. Men när det snöande över metern i Cervinia blev han tvungen att köpa ett par skinnstövlar.
Tommy var så jäkla genomsnäll och tacksam. Han kunde säga: “- Danne, tänk att jag får vara med om det här. Saker som jag aldrig hade kommit på själv.”
Framförallt var det mat, dryck och nya länder/kulturer som han blev fascinerad av. Antagligen var det min nyfikenhet och upptäckarglädje som även han delade fullt ut. Vi hade skitkul tillsammans och även om vi inte umgicks nästan alls under hans sista 10-15 år så tänker jag på honom ibland. Bara glada minnen.
Dagsryggsäckar för dam och herr
Efter ca 35 års användning var det alltså dags att byta ut den mindre ryggsäcken. Både jag och Desirée har burit på den med fika tillsammans med barnen men den hade gett upp. Den större däremot, har plötsligt börjat användas av yngste sonen. Han laddar den med 20 kg, sätter på sig marschkängor och ger sig iväg på vandring utefter milspåret. Som hemvärnare vill han hålla sig i form. Jag misstänker att han har tänkt sig en framtid inom försvaret. Vi får se.
Hursomhelst, inför sommaren beställde jag två typiska dagryggsäckar på nätet. Båda var på extrapris, såklart. Kunde inte bestämma mig för märke/typ så det blev en av vardera. Thule-säcken fanns dessutom i damversion så just det valet var givet. Vi har haft dem på vid ca 7-8 lokala vandringar, halvfyllda med fika och extrakläder. Hittills är vi jättenöjd och det är bara att hoppas att även dessa två håller i 35 år. Bra kvalitet lönar sig och om de nu, mot förmodan, inte passar i längden har de säkert ett andra liv hos någon annan. Bra så.
Ursprunget till det här inlägget kommer från experimentet Live like a MP.
