Digitalisering i skolmiljö (Förslag)
Vill börja med att påpeka att det här är ett exempel från ett mer omfattande projektförslag, som var resultatet av en förstudie kring Skolverkets krav på att erbjuda elever digital kompetens. Bakgrunden är att Regeringen gett Skolverket i uppdrag att skyndsamt utveckla digitaliseringen av skolan, vilket också inkluderar vuxenutbildningen. Uppdraget är att utveckla elevernas digitala kompetens men omfattar också skolledning (rektorer) och personal (lärare/administration).
Det handlar om att utveckla förståelse för digitaliseringens påverkan på individen och hela samhällets utveckling. Det ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. För i slutänden handlar det faktiskt om en demokratisk rättighet.
Skolverkets Vision 2022 handlar mycket om adekvat digital kompetens och lika tillgång till digitala verktyg för eleverna, men även för skolledning, lärare och administrativ personal.
Arbetsgrupp
Som initiativtagare och utsedd av skolledningens bildade jag och ett antal lärare en mindre arbetsgrupp som skulle se över frågan. I gruppen ingick, förutom jag sjäv, några lärare med särskilt intresse och kompetens inom IT och digitalisering av undervisning. Någon lärare utbildade elever inom IT och andra hade genomgått IKT-kurs vid Högskolan i Gävle. Uppdraget var att snabbt inventera behov samt se i vilket läge CVL befann sig inom digitalisering. Utifrån Skolverkets förväntningar försökte vi definiera ett antal områden som vi, och andra skolor, borde kunna erbjuda elever och personal.
Prioritet och målgrupp
En av de viktigaste upptäckterna var att vi borde prioritera lärarnas digitala kompetens FÖRE elevernas. Skolan hade redan satt igång ett mindre projekt där en lärare kunde erbjuda intresserade elever en kortare utbildning inom IT. Utbildningen riktade sig främst till nysvenskar som ganska ofta har perfekta kunskaper om mobil och appar men mindre om datorer och traditionella nyttoprogram som Office 365 och liknande.
För att då klara en långsiktigt hållbar utveckling var det direkt nödvändigt att börja med lärarna. Och status för dessa (ca 100) var alltifrån en riktigt hög digitalt mognadsgrad till somliga lärare som mer eller mindre vägrade att använda datorer, mobil och mejl (trots att den sistnämnda kravet fanns i arbetsbeskrivningen). Vi hade också yrkeslärare med mycket bra datakunskaper inom CAD/CAM, automation, programmering osv, men som inte hade något särskilt stort intresse av distanutbildning, omvärldsbevakning eller digital kommunikation kollegor emellan.
Ett av förslagen...
Som IT-intresserad, och dessutom delaktig i skolledningen, såg jag ganska snabbt att detta kunde bli en ganska omfattande uppgift. Ett arbete som skulle ta flera år i anspråk men som i utvecklingsgruppens ögon behövde en officiell start där skolledningen var de som initierade det hela. Jag döpte därför en hypotetiskt projektstart till Det Digitala Klivet. (ett namn som även förekommit i andra sammanhang, ska tilläggas.)
Jag hade som vikarierande biträdande rektor haft utvecklingssamtal med min personal och sett att många haft bättre IT-kunskaper som utvecklingsmål. Problemet var att de hade haft samma utvecklingsmål, år efter år, utan att det hade lett till utbildningsinsatser eller initiativ till egna studier.
Mitt förslag blev att skolan skulle satsa på ett Learning Management System (LMS) som helst kunde användas för både elever och personal. Där skulle man tillsammans kunna upprätta strukturerade utbildningsplaner för olika roller och personer. Exempelvis att sätta minimikrav på digital kompetens för olika elev- och lärargrupper för att veta vilka konkreta utbildningsinsatser som skulle erbjudas.
Gärna färdiga utbildningsspår för olika behov och inte bara digitala utbildningar utan även lärarledda, självstudier och andra typer av kompetensutveckling, t ex obligatoriska kurser i HLR, Krisplaner, Likabehandling m fl. Slutligen skulle det även finnas möjlighet till kompetensutbyte mellan elever och/eller lärare inom själva plattformen.
Som skolledning ger ett gemensamt LMS, i kombination med medarbetarsamtal, en möjlighet att sätta konkreta utvecklingsmål på personal och även följa upp på ett bättre sätt. Liksom att systemet enkelt kan generera den obligatoriska statistik som kommunen eller andra myndigheter kräver av skolan.
Och vad blev resultatet?
Ja, under min tid (1,5 år vikariat) på CVL var det flera digitaliseringsinitiativ på gång. Kanske inte jättemycket nytänkande men en hel del modernisering och stora uppgraderingar/byten av system, exempelvis för skol- och elevadministration samt lärplattform. Även uppgraderingen från Windows 7 till 10 kräver både tid och resurser för att alla hundra i personalen ska känna sig någorlunda trygga och bekväma.
Skolledningen var jätteduktiga på att använda Office 365 och Sharepoint för kommunikation och gemensamma lagringsytor. Den skolgemensamma servern (G:) användes också ganska flitigt av hela skoladministrationen, även om filstrukturen var minst sagt ologisk. Något jag upplevde att de flesta tyckte. Det pågick även ett projekt att fräscha upp och uppdatera hemsidan, som delade publiceringsverktyg (SiteVision) och domän med Sandvikens kommun, på gott och ont. Kommunsidan har fått nationella utmärkelser men det är inte samma som att den passar för att driva en skolsida. En högre grad av interaktivitet och tillgänglighet, kanske i form av en 24/7-chatt, hade förbättrat den externa servicen betydligt.
Min egen ambitionsnivå kring digitalisering låg nog en bit högre och längre fram än förvaltningschefens. Se bild nedan. Det blev hursomhelst ingen fortsättning av projektet, åtminstone inte för min del. För när mitt vikariat som biträdande rektor var över fick jag istället ett läraruppdrag inom Entreprenörskap, även det på CVL. Samtidigt började jag också på FindIT-Forum för Industriell IT, som var en annan del av Sandvikens kommun.
